Frågor och svar

Frågor och svar

Några frågor och svar om satsningen på ett utbildningskoncept om hållbar utveckling för förskolebarn och elever i Trollhättans kommun.

Varför gör Trollhättan Energi den här satsningen?

Enligt Trollhättans stads mål- och resursplan ska vi arbeta med information och vägledning om hållbar utveckling, bland annat mot förskolor och skolor. Där står också att vi ska jobba för att öka andelen rättsorterat avfall.  Därför finns sedan början av 2000-talet en skolkommunikatör som arbetar med eleverna i kommunens alla skolor. Eleverna är en viktig målgrupp – de tar med sig kunskaperna in i vuxen ålder. Det är även ett sätt att indirekt nå föräldrarna. Vi har också ett uppdrag från kommunstyrelsen att arbeta för att öka kommuninvånarnas kunskaper om vattnets och biogasens betydelse.

Trollhättan Energi arbetar för att alla tjänster och produkter ska vara fossilbränslefria – och för att energin och vattnet vi använder i Trollhättan med omnejd ska hanteras på ett så energieffektivt, miljömedvetet och eftertänksamt sätt som möjligt. Den kunskapen vill vi förmedla och kommunicera till nästa generation.

Vad ger detta skolbarnen som de inte redan får i skolan idag?

Innehållet i vårt material är inte något som ligger utöver lärarnas uppdrag. Det mesta materialt är väl kopplat till olika mål som finns i läroplanen och ska ses som ett stöd till lärarna för att nå måluppfyllelse. Lärarna väljer om de vill komplettera sin undervisning med vårt material/våra aktiviteter. Alla skolor i Trollhättans kommun – kommunala och privata – har fri tillgång till vårt erbjudande.

Med skolans begränsade resurser kan det vara värdefullt att få göra studiebesök och få besök av yrkespersoner från andra delar av samhället. Det vi erbjuder är gratis för att alla skolor ska ha möjlighet att ta del av det.

Hur är det avstämt med skolan?

En referensgrupp med lärare från olika årskurser har varit viktiga medspelare i arbetet. De har gett kommentarer och värdefulla tips när det gäller upplägg, material och praktiska frågor.

Vad är nytt i konceptet?

Sedan 2003 finns en skolkommunikatör som besökt skolbarn i klass 4 och haft miljölektioner med tyngdpunkt på sopsortering. Det nya konceptet är en utveckling av det arbetet. Nu når vi ut till barn i fler åldrar och har ett bredare innehåll.

Vad vinner kommunen på detta? Kommer satsningen att betala sig?

Det finns en rad ekonomiska och miljömässiga skäl till den här satsningen:

Vatten & avlopp

Varje år hamnar 100 ton skräp i Arvidstorps reningsverk – det är saker som spolats ner i avloppet. Att ta hand om det kostar trollhätteborna en halv miljon kronor varje år. 100 ton skräp motsvarar 67 containrar.

Slammet som blir kvar efter reningsprocessen innehåller för höga halter av bl a krom, kadmium och zink idag. Det gör att vi inte kan återföra det till kretsloppet där det kan ge näring till åkermark och andra typer av odlingar. Att deponera slammet kostar kommande år cirka 2,5 miljoner kronor.

Kemikalier som färg, lösningsmedel, oljor, lacknafta och mediciner går inte att ta bort i vår reningsprocess. Det går rakt ut i älven och förstör vattnet som ingår i naturens kretslopp. Vad det kostar miljön är svårt att uppskatta. Men vi vet att föroreningarna ibland gör så stora skador i reningsprocessen att vi måste stoppa reningsverket.

Sopsortering och biogas

Trollhättan är bäst i Sverige på källsortering när det gäller komposterbart hushållsavfall. Vi är övertygade om att det beror på att Trollhättan under lång tid satsat på skolinformation och andra informationsinsatser om hur och varför man ska källsortera. Det finns också en tydlig koppling till alla bilar och bussar som körs på biogas i Trollhättan.

Av alla hushållssopor i Trollhättan är cirka 23 procent gröna påsar – det vill säga komposterbart material som kan användas för att tillverka biogas. Men i de brännbara påsarna finns också stora mängder komposterbara sopor – cirka 25 procent är idag felsorterat och de soporna skulle kunna bli råvara till biogas motsvararande 370 000 liter bensin.

Löpande mätningar av hur soporna sorteras har gjorts i Trollhättans kommun sedan 2000. Resultatet varierar under åren och kopplingen till informationsinsatser om avfallssortering märks tydligt i statistiken. De senaste tre åren har tyvärr andelen rätt sorterade sopor minskat. Information är en färskvara.

Det felsorterade matavfallet (sådant som hamnar i den brännbara påsen, men som egentligen skulle ligga i den gröna påsen) kostar kommunen varje år drygt 2 miljoner kr.

Genom att lära barnen källsortering och ”avlopps-vett” i tidig ålder blir det en naturlig kunskap och rutin som dom har med sig hela livet. Att satsa på barn och ungdomar med den här typen av informationsinstaser är en investering i framtiden. Vi bedömer att det ger större effekt än att enbart rikta sig till dem när de är vuxna.

Exempel på miljöeffekter av att köra fordon med biogas istället för bensin/diesel:

  • Biogas ger väldigt låga koldioxidemissioner och bidrar inte till växthuseffekten.
  • Biogas ger lägre emissioner av kväveoxider, vilket bidrar till mindre övergödning och försurning.
  • Biogas ger lägre emissioner av svaveloxider, vilket minskar bidraget till försurning.
  • Biogas ger minskad produktion av stoft, vilket bidrar till en bättre luftkvalitet.

Renhållning

Nät

Vatten

Fjärrvärme